MINISTRU OBRAS PÚBLIKAS HO XEFE ESTADU MAIOR JENERÁL PARTISIPA IHA SERIMÓNIA GRADUASAUN NO ENTREGA EKIPAMENTU PEZADU HO MARKA STEEL CAMEL HUSI DCP BA F-FDTL
MINISTRU
OBRAS PÚBLIKAS HO XEFE ESTADU MAIOR JENERÁL PARTISIPA IHA SERIMÓNIA GRADUASAUN
NO ENTREGA EKIPAMENTU PEZADU HO MARKA STEEL CAMEL HUSI DCP BA F-FDTL
Metinaru,
27 Agostu 2026
Ministru Obras Públikas,
Samuel Marçal ho Xefe Estadu Maior Jenerál FALINTIL-Forsa Defeza Timor-Leste
(F-FDTL), Tenente Jenerál Falur Rate Laek, iha loron Kuarta-feira ne'e
partisipa iha Serimónia Graduasaun ba membru F-FDTL ne'ebé termina ona
formasaun kona-ba ekipamentu pezadu FORKLIFT M730 CAMEL, no mós Serimónia
Entrega Ofisiál Forklift ho marka M730 Camel unidade 2 ne'ebé oferese husi
Defence Cooperation Program (DCP) ba Komandu F-FDTL, iha Forsa Apoiu Jerál,
Metinaru.
Iha nia intervensaun
Ministru Obras Públikas, Samuel Marçal, rekonese importánsia formasaun rekursu
umanu no papél Força Armada ba Dezenvolvimentu Nasionál - F-FDTL nian iha
prosesu dezenvolvimentu nasaun nian. Nasaun ida kuandu forte la sukat de'it
husi ninia infraestrutura, maibé sukat liu husi rekursu umanu ne'ebé forte no
iha kapasidade.
"Nasaun forte ne'e
kuandu nia rekursu umanu mós forte. Tan ne'e ita tenke nafatin buka aprende.
Ita-nia rai ki'ik, maibé kuandu ita nia rekursu umanu forte, ema bele respeita
ita," dehan Ministru.
Nia mós husu ba militár sira
ne'ebé simu ona sertifikadu atu nafatin aprende no labele baruk. Tuir nia,
formasaun ne'e la para iha sala laran, maibé tenke aplika iha terrenu liu husi
prátika.
Ministru Samuel esplika
katak Governu iha mehi atu involve F-FDTL diretamente iha projetu
infraestrutura nasionál. Modelu kooperasaun entre IGE-ADI, I.P. ho F-FDTL ne'e
ho objetivu atu kmanu Estadu nia despeza no aselera obra sira ne'ebé dala barak
hetan impedimentu sosiál.
"Tinan oin ita koko
halo kilo 1, kilo 2, kilo 3 hodi hatudu ba komunidade katak militár mós bele
halo dezenvolvimentu. Ita la aprende tiru de'it, maibé aprende mós atu hari'i
nasaun," nia afirma.
Iha oportunidade ne'e,
Ministru Obras Públikas mós hato'o agradeseimentu ba Defence Cooperation
Program - DCP no ba Governu Austrália, ne'ebé kontinua fó apoiu ba Timor-Leste,
liuliu iha tempu difísil. Nia dehan, Austrália iha relasaun kooperasaun ne'ebé
di'ak ho Timor-Leste no dala barak sai hanesan "aman" ne'ebé to'o
dahuluk hodi ajuda iha tempu difísil.
Ikusmai, Ministru husu ba
membru militár sira atu tau matan no kuidadu ho di'ak ekipamentu no mákina sira
ne'ebé uza iha atividade no formasaun. Tanba ekipamentu sira ne'e iha folin aas
no presiza manutensaun no utilizasaun ho responsabilidade.
Nia mós apela ba sidadaun
sira atu respeita obra públika no labele halo difikuldade ba kontrator sira.
Nia fó ezemplu kona-ba problema sira iha Baukau ne'ebé impede projetu estrada
nian tanba husu kompensasaun barani.
Ministru mós agradese ba
apoiu Governu Japaun ne'ebé kontinua fó apoiu ba Timor-Leste. Nia mós agradese
ba apoiu tomak husi Xefe Estadu Maior Jenerál F-FDTL, Jenerál Falur Rate Laek,
no mós ba Prezidente IGE-ADI, I.P. ne'ebé fó apoiu ba inisiativa ne'e.
Iha diskursu, Xefe Estadu
Maior Jenerál F-FDTL, Tenente Jenerál Falur Rate Laek hateten ho satisfasaun
boot partisipa iha serimónia ne'ebé selebra simultaneamente graduasaun grupu
operadór foun husi Forsa Apoiu Jerál no entrega ofisiál mákina Steel Camel,
ne'ebé disponibiliza ba F-FDTL husi Forsa Defeza Austrália iha ámbitu Programa
Kooperasaun Defeza entre nasaun rua.
"Uluk nanain, ha'u
hato'o liafuan apresiasaun kle'an ba Governo Austrália, ba ninia Embaixadora no
Forsa Defeza Austrália nian no mós ba formadór no instrutór sira hotu ne'ebé,
durante fulan ida liubá, dedika ona tempu, koñesimentu no pasiénsia ba
preparasaun militár sira nian. Tanba dedikasaun ida-ne'e maka ohin ita orgullu
fó sertifikadu ne'ebé rekoñese husi Kuadru Kualifikasaun Austrália nian ba mane
sira ne'ebé iha kapasidade atu opera, ho kompeténsia no seguru, ekipamentu sira
ne'ebé esensiál ba dezenvolvimentu ita-nia rai nian,"dehan Jenerál Falur.
Iha oportunidade ne’e
Jenerál Falur hatete, F-FDTL nia misaun la'ós de'it atu garante soberania no
integridade teritoriál, maibé mós atu kolabora ho autoridade sivíl no Protesaun
Sivíl sira, liuliu iha tempu kalamidade.
"Ha'u ko'alia ba
ita-boot sira la'ós de'it nu'udar Xefe Estadu Maior Jenerál, maibé mós nu'udar
ema ida ne'ebé, iha foho lolon sira nasaun ida-ne'e nian, aprende kedas katak
forsa loloos povu ida nian la'ós sukat de'it husi kilat ne'ebé sira uza, maibé
husi sira-nia abilidade atu serví, proteje no hari'i. Espíritu ida-ne'e maka
lori ita mai iha ne'e, no espíritu ida-ne'e maka hafoun ohin loron, ho mákina
sira-ne'e no operadór kualifikadu sira-ne'e,"tenik Jenerál Falur.
Xefe Estadu Maior Jenerál
F-FDTL ne’e akresenta, Timor-Leste ho ninia pozisaun jeográfika entre oseanu
rua la ses husi ameasa sira hanesan mudansa klimátika, El Niño, inundasaun no
rai-halai. Tanba ne'e Konstituisaun Repúblika no Lei sira atribui ba F-FDTL
kna'ar atu kolabora iha nesesidade báziku sira atu satisfaz nesesidade
populasaun, liu-liu iha tempu kalamidade.
Entretantu, formasaun ba
membru F-FDTL ne'e oferese husi http://Licensing.TL tanba iha kooperasaun di'ak
entre Komandu F-FDTL, DCP no http://Licensing.TL. Serimónia ne'e partisipa mós
Prezidenti IGE-ADI,Ana Paula da Cruz,reprezentante Embaixadór Austrália, no
Manajer http://Licensing.TL. Inklui membru F-FDTL sira.*
Mídia-MOP
