MINISTRU OBRAS PÚBLIKAS HO XEFE ESTADU MAIOR JENERÁL PARTISIPA IHA SERIMÓNIA GRADUASAUN NO ENTREGA EKIPAMENTU PEZADU HO MARKA STEEL CAMEL HUSI DCP BA F-FDTL

MINISTRU OBRAS PÚBLIKAS HO XEFE ESTADU MAIOR JENERÁL PARTISIPA IHA SERIMÓNIA GRADUASAUN NO ENTREGA EKIPAMENTU PEZADU HO MARKA STEEL CAMEL HUSI DCP BA F-FDTL

Metinaru, 27 Agostu 2026

 

Ministru Obras Públikas, Samuel Marçal ho Xefe Estadu Maior Jenerál FALINTIL-Forsa Defeza Timor-Leste (F-FDTL), Tenente Jenerál Falur Rate Laek, iha loron Kuarta-feira ne'e partisipa iha Serimónia Graduasaun ba membru F-FDTL ne'ebé termina ona formasaun kona-ba ekipamentu pezadu FORKLIFT M730 CAMEL, no mós Serimónia Entrega Ofisiál Forklift ho marka M730 Camel unidade 2 ne'ebé oferese husi Defence Cooperation Program (DCP) ba Komandu F-FDTL, iha Forsa Apoiu Jerál, Metinaru.

Iha nia intervensaun Ministru Obras Públikas, Samuel Marçal, rekonese importánsia formasaun rekursu umanu no papél Força Armada ba Dezenvolvimentu Nasionál - F-FDTL nian iha prosesu dezenvolvimentu nasaun nian. Nasaun ida kuandu forte la sukat de'it husi ninia infraestrutura, maibé sukat liu husi rekursu umanu ne'ebé forte no iha kapasidade.

"Nasaun forte ne'e kuandu nia rekursu umanu mós forte. Tan ne'e ita tenke nafatin buka aprende. Ita-nia rai ki'ik, maibé kuandu ita nia rekursu umanu forte, ema bele respeita ita," dehan Ministru.

Nia mós husu ba militár sira ne'ebé simu ona sertifikadu atu nafatin aprende no labele baruk. Tuir nia, formasaun ne'e la para iha sala laran, maibé tenke aplika iha terrenu liu husi prátika.

Ministru Samuel esplika katak Governu iha mehi atu involve F-FDTL diretamente iha projetu infraestrutura nasionál. Modelu kooperasaun entre IGE-ADI, I.P. ho F-FDTL ne'e ho objetivu atu kmanu Estadu nia despeza no aselera obra sira ne'ebé dala barak hetan impedimentu sosiál.

"Tinan oin ita koko halo kilo 1, kilo 2, kilo 3 hodi hatudu ba komunidade katak militár mós bele halo dezenvolvimentu. Ita la aprende tiru de'it, maibé aprende mós atu hari'i nasaun," nia afirma.

Iha oportunidade ne'e, Ministru Obras Públikas mós hato'o agradeseimentu ba Defence Cooperation Program - DCP no ba Governu Austrália, ne'ebé kontinua fó apoiu ba Timor-Leste, liuliu iha tempu difísil. Nia dehan, Austrália iha relasaun kooperasaun ne'ebé di'ak ho Timor-Leste no dala barak sai hanesan "aman" ne'ebé to'o dahuluk hodi ajuda iha tempu difísil.

Ikusmai, Ministru husu ba membru militár sira atu tau matan no kuidadu ho di'ak ekipamentu no mákina sira ne'ebé uza iha atividade no formasaun. Tanba ekipamentu sira ne'e iha folin aas no presiza manutensaun no utilizasaun ho responsabilidade.

Nia mós apela ba sidadaun sira atu respeita obra públika no labele halo difikuldade ba kontrator sira. Nia fó ezemplu kona-ba problema sira iha Baukau ne'ebé impede projetu estrada nian tanba husu kompensasaun barani.

Ministru mós agradese ba apoiu Governu Japaun ne'ebé kontinua fó apoiu ba Timor-Leste. Nia mós agradese ba apoiu tomak husi Xefe Estadu Maior Jenerál F-FDTL, Jenerál Falur Rate Laek, no mós ba Prezidente IGE-ADI, I.P. ne'ebé fó apoiu ba inisiativa ne'e.

Iha diskursu, Xefe Estadu Maior Jenerál F-FDTL, Tenente Jenerál Falur Rate Laek hateten ho satisfasaun boot partisipa iha serimónia ne'ebé selebra simultaneamente graduasaun grupu operadór foun husi Forsa Apoiu Jerál no entrega ofisiál mákina Steel Camel, ne'ebé disponibiliza ba F-FDTL husi Forsa Defeza Austrália iha ámbitu Programa Kooperasaun Defeza entre nasaun rua.

"Uluk nanain, ha'u hato'o liafuan apresiasaun kle'an ba Governo Austrália, ba ninia Embaixadora no Forsa Defeza Austrália nian no mós ba formadór no instrutór sira hotu ne'ebé, durante fulan ida liubá, dedika ona tempu, koñesimentu no pasiénsia ba preparasaun militár sira nian. Tanba dedikasaun ida-ne'e maka ohin ita orgullu fó sertifikadu ne'ebé rekoñese husi Kuadru Kualifikasaun Austrália nian ba mane sira ne'ebé iha kapasidade atu opera, ho kompeténsia no seguru, ekipamentu sira ne'ebé esensiál ba dezenvolvimentu ita-nia rai nian,"dehan Jenerál Falur.

Iha oportunidade ne’e Jenerál Falur hatete, F-FDTL nia misaun la'ós de'it atu garante soberania no integridade teritoriál, maibé mós atu kolabora ho autoridade sivíl no Protesaun Sivíl sira, liuliu iha tempu kalamidade.

"Ha'u ko'alia ba ita-boot sira la'ós de'it nu'udar Xefe Estadu Maior Jenerál, maibé mós nu'udar ema ida ne'ebé, iha foho lolon sira nasaun ida-ne'e nian, aprende kedas katak forsa loloos povu ida nian la'ós sukat de'it husi kilat ne'ebé sira uza, maibé husi sira-nia abilidade atu serví, proteje no hari'i. Espíritu ida-ne'e maka lori ita mai iha ne'e, no espíritu ida-ne'e maka hafoun ohin loron, ho mákina sira-ne'e no operadór kualifikadu sira-ne'e,"tenik Jenerál Falur.

Xefe Estadu Maior Jenerál F-FDTL ne’e akresenta, Timor-Leste ho ninia pozisaun jeográfika entre oseanu rua la ses husi ameasa sira hanesan mudansa klimátika, El Niño, inundasaun no rai-halai. Tanba ne'e Konstituisaun Repúblika no Lei sira atribui ba F-FDTL kna'ar atu kolabora iha nesesidade báziku sira atu satisfaz nesesidade populasaun, liu-liu iha tempu kalamidade.

Entretantu, formasaun ba membru F-FDTL ne'e oferese husi http://Licensing.TL tanba iha kooperasaun di'ak entre Komandu F-FDTL, DCP no http://Licensing.TL. Serimónia ne'e partisipa mós Prezidenti IGE-ADI,Ana Paula da Cruz,reprezentante Embaixadór Austrália, no Manajer http://Licensing.TL. Inklui membru F-FDTL sira.*

 

Mídia-MOP