EMBAIXADOR KIMURA TETSUYA HATO’O AGRADESIMENTU BA GOVERNU TIMOR-LESTE NE’EBE APOIU ONA NIA SERVISU PERANTE NIA MANDATU

EMBAIXADOR KIMURA TETSUYA HATO’O AGRADESIMENTU BA GOVERNU TIMOR-LESTE NE’EBE APOIU ONA NIA SERVISU PERANTE NIA MANDATU

Dili, 17 Dezembru 2025

 

Embaixador Japaun, Kimura Tetsuya iha kuarta-feira ne’e hasoru malu ho Ministru Obras Públikas, Samuel Marçal antes termina nia mandatu iha Timor Leste ne’ebe sei remata iha fulan Dezembru tinan ne’e.

Iha sorumutu ne’e Ministru Obras Públikas lori Ministériu Obras Publikas (MOP) nia naran hato'o agradesimentu ba kolaborasaun di'ak husi Governu Japaun, ne’ebé apoiu ona dezenvolvimentu infraestrutura, inklui projetu infraestrutura sira ne’ebe hetan suporta husi Embaixada Japaun.

Embaixador Kimura Tetsuya, hato’o agradesimentu ba Governu Timor-Leste nian hodi hametin relasaun entre nasaun rua perante nia mandatu. Relasaun estratejika entre Timor-Leste no Japaun forte tebes no Japaun hanesan parseiru dezenvolvimentu importante, preokupa ho dezenvolvimentu infraestrutura, edukasaun, no saude.

Alende ne’e Ministériu Obras Publikas (MOP) hanesan parte vital iha esforsu dezenvolvimentu infraestrutura no Japan kontribui barak liu husi apoiu ODA (Official Development Assistance) ba projetu infraestrutura sira.

Embaixadór KIMURA hala’o kna’ar nu’udar Embaixadór Japaun nian mai Timor-Leste hahú iha fulan-Dezembru tinan 2022. Durante ninia mandatu, relasaun bilaterál entre nasaun rua eleva ba” Parseria Komprensivu”. Kooperasaun dezenvolvimentu nian avansa signifikativamente iha Embaixador KIMURA nia lideransa, ne’ebé marka ho konstrusaun sala ospitál foun sira, sentru partus 20 no konstrusaun terminal Aeroportu ne’ebé atu hahú, hamutuk ho projetu infrastrutura rural 155 ne’ebé remata tiha ona. Inisiativa xave sira habelar, inklui programa kultivasaun ai-funan fresku no inísiu investimentu boot Japaun nian iha konstrusaun ró no enerjia solar. Ligasaun entre povu ho povu fortalese liu husi Programa Treinu Internu Tekníku ne’ebe hahú iha 2023 ho formandu Timoroan liu na’in 60 mak agora servisu iha Japaun iha setór oioin. Kursu sira lian Japaun nian loke ona inklui iha UNTL ho timoroan liu 40 hahú sira nia estudu iha Japaun no juventude timoroan hamutuk 100 resin vizita Japaun liuhusi programa JENESYS iha tinan tolu ikus ne’e.

Iha sorurmutu ne’e, embaixador Japaun aprezenta mós kompañia Japaun Yamakou ho kompania KANSEI Co.

Kompañia Yamakou antes ne’e halo ona kolaborasaun ho Diresaun Jeral Estrada, Ponte no Kontrola Prevensaun Inundasaun husi Ministeriu Obras Publikas nian (GDRBPFC-MOP), ne’ebé ho susesu instala ona rede protesaun tolu mak hanesan: High-Energy Absorption net, Nature Protective Rope net and Slope Surface Covering net. Rede hirak ne'e dezeña ho benefisiu hanesan nesesidade ba manutensaun ne'ebé kiik, amigavel ba ambiente no durabilidade ne’ebe a’as ho objetivu atu prevene fatuk monu no rai-hala’i, nune'e bele hamenus risku dezastre iha Timor-Leste.

Entretantu kompañia Kansei hanesan empreza perfurasaun bee husi Japaun ne’ebé ativu halo parseria ho Timor-Leste liu husi CWP (Carrying Water Project) Global ne’ebé foka liu ba jestaun bee, sistema drenajen no fo formasaun ba juventude Timoroan sira iha Japaun ne’ebé serbisu iha setór bee, inklui hamoos drenajen no hametin kooperasaun Japaun-Timor Leste iha area bee nian.*

 

Mídia MOP